Mormor på besök

Det är inte lätt att få till ett besök av mormor som har många järn i elden. I måndags kom hon i alla fall ut med bussen till Lomma och hängde på verandan hela eftermiddagen. Tur att jag valde att möta upp henne vid bussen, för med sig hade hon underbara blommor. Jag som älskar att få blommor! En härligt rosa Klocksinia och mörklila Gladiolius. Det blev mysiga timmar med lunch och kanelbullefika. Regnet kom inte förrän mormor skulle bege sig hemåt och fick bilskjuts till bussen av sambon. Så nu får vi se när vi ses nästa gång, för på hennes schema är det Oslokryssning, utflykter och Nibblegården. Ett upptaget liv - att vara pensionär...

Mormor i somras

En underbar rosa Klocksinia (vet inte hur det stavas!!)

Gladiolius

Pyssellördag i regnväder

Det enda positiva med att helgen bjöd på ett fantastiskt ihållande regväder under lördagen, är att det gavs möjlighet till att bara pyssla, eller helt enkelt klipp och klistra. Nu framöver är det en hel drös med födelsedagar varav många som nollar eller femmar, men födelsedagar är ju inte den enda anledningen till att få tillverka kort. Bröllop, barnafödslar, dop, adressändringar eller bara att få skicka en liten tanke till nära och kära är det bästa ursäkter att få skapa ett personligt kort till. Så regnets inverkan på mig var produktiv! Skönt att kunna ligga före, så när rätt högtid närmar sig är det bara att stoppa kortet i ett kuvert och lägga på postlådan. Så hoppas jag att det kan glädja personen ifråga...
Här är lite alster från lördagens arbete:

L O U I S I A N A

Louisiana, vilket underbart ställe att besöka. Ofta bra utställningar och den grönskande omgivningen runt muséet är så ljuvlig att få vandra runt i. Jag och mamma tog en fredagsutflykt och hade tur med vädret, så skönt att vara vän med vädergudarna.... Först på dagens schema var utställningen Edvard Munch goes Andy Wahrhol, häftigt att blanda en äldre konstnär med en modern. Massa färg och glädje. Vi tittade runt på de fasta utställningarna, Giacometti är en favorit och avslutade med en promenad i parken. Dessa skojiga skulpturer som dyker upp och välkomnar besökarna under strosandet och vi kunde inte vara annat än på strålande humör. Konst och promenad i parken lockar fram hungern och vi valde att äta vår medhavda matsäck ute i det gröna med en kall öl. Plötsligt hördes en trumpet och ett musikalisk arrangemang tog form, en trumpet och en klarinett rörde sig från olika håll runt restaurangens uteservering och andra blåsljud och fågelsång hördes i bakgrunden. Ett annorlunda performance och väldigt modernt.

Välkommen!

Den gröna färgen fångade mitt öga...

Vilken underbar byst!

Olika trappor att testa!


Trötta fötter och en välbehövlig paus.

Underbar utsikt!

Den nuvarande utställningen är öppen fram till den 29 september, så stilla nyfikenheten och ta en tur till Louisiana! Inget jag och mamma ångrar att vi gjorde igår!

Städa eller baka?

Igår, när morgonen bjöd på nästan samma identiska väder som söndagen, så fanns det två sysselsättningsalternativ att välja mellan; städa huset eller baka kanelbullar? Ett tufft val.... men jag kom fram till en smart lösning, nämligen att börja med bakningen. Bättre att ta städningen efteråt!! Så det vara bara att sätta en deg för jäsning och sedan arbeta ut den till 45 st smarrigt goda kanelbullar. De fick tummen upp av sambon.

När vi kom hem från Öland upptäckte vi att häcken intill grannen på framsidan låg i två snygga högar. Det blev en trevlig överraskning, så vi kan plantera ny häck och få snygga till framsidan med att slippa snedväxta häckar! Därför fick en del av kanelbullarna bli något gott till deras kvällsfika samt en belöning för deras strålande insats.

Grön gräshoppare...

En gräshoppa satt på sovrumsväggen när vi vakande upp imorse. Det har varit en del flygfän som kommit och gått geonom huset i sommar, men när min blick föll på något större än en mal eller spindel, kom jag fortare upp än normalt en söndagsmorgon. Lite svårt att urskilja på långt håll, men visst var det en gräshoppa!! Tyvärr spelade den ingen trudelut för oss....
Väl upp och i full färd med frukostbestyren var det ingen sommarsol som sken upp köket eller något verandabord att duka. Vi möttes av höstblåst och höstregn, så trist! Det enda glädjande var att få syn på ute-Hibiscusen som börjat blomma bredvid verandan. Den är så fin oavsett solsken eller regn!

Så jag hoppas solen tittar fram snart och lyser upp vår fina Hibiscus!

Min egen sprinter på Öland!

Enligt min sambo var det 9 år sedan han hade spikskor på och tävlade i 100m och 200m. Just i år, 35 år fyllda, fick en gammal friidrottare kalla sig veteran och delta i veterantävlingar. Denna sommaren var det veteran-SM på Öland och Martin kände sig lite sugen att testa. Så tre veckor innan SM köptes spikskor med träningsvärk på köpet, men fick anmält sig sista anmälningsdagen!! När detta var bestämt fixades boende och en minismester fick styras upp. Jag såg med spänning fram emot dessa sommardagar på Öland!! Kanske hade jag fler fjärilar i magen än Martin?

De fina nya spikskorna som fick testa löparbanorna dagen före...

Vandrarhemmet i Mellböda, vår lilla stuga till vänster.

Fredagen 6/8, försök M35 100m

Martin efter målgång, så duktig!!

Med stor spänning följde jag Martin och hans målgång. Tiden blev 12.70 och han kom på sjunde plats totalt. Han missade finalen med 4/100-delar, lite surt, men för att vara första tävlingen på 9 år med spänd förväntan, nervösitet och skaderädsla i bagaget, vet Martin idag vad han går för och vad han kan göra bättre framöver, för det blir nog fler tillfällen. Det ser jag fram emot!

Förutom Martins deltagande, var Rune 85 år på 800 m, bästa upplevelsen, då han slog världsrekord och sprang på 3.20. Han slog två andra gubbar som var 81 år respektive 82 år. Häftigt!

Kollektivt självmord!

Den senaste dagarna har vi besvärats av fuktflugor, som kan i ett enda vips föröka sig till hundratals. Soporna får slängas om inte dagligen så varannan dag, annars möts man av en svärm när köksluckan öppnas. Inget trevligt bemötande alls! Så fick jag bästa husmorstipset; blanda vatten, saft, lite vinäger och ett par droppar diskmedel så att ytspänningen försvinner. Detta ska hällas upp i små skålar och placeras ut där flugorna härjar. Imorse möttes vi båda av ett, som Martin uttryckte det; kollektivt självmord! Antalet flugor har effektivt försvunnit och det gamla husmorstipset får tummen upp!

Så många att vi inte kan räkna dem...

I köket luktar det fantastiskt gott av färska kryddor, nytillskottet: röda basilikan från Hannah är smarrig!

Imorgon ska de fullmogna röda och svarta vinbären plockas!

Någon som vet hur de små svarta sytrådstunna krypen, som ofta kommer med åskvärme, försvinner?????